Att förändra världen

Den förstfödde, Nisse, är inne på upploppet nu - ett par veckor kvar bara, av hans folkhögskolekurs Att förändra världen, på Kvarnby folkhögskola i Malmö. Enligt uppgift har det varit en kanonbra kurs, värd alla uppoffringar (inklusive att bo inneboende hos den psykiskt inte helt friska Jessica, som måste ha minst tre radioapparater i trerummaren påslagna på Rix FM tjugofyra timmar om dygnet för att känna sig någotsånär trygg och inte få panikångest), och också en kurs som givit kunskap för livet. Att förändra världen är, som namnet antyder, inget som är avklarat i och med kursavslutningen. Snarare tvärtom. Det är efter kursen förändringen börjar - med föreläsningar om Venezuela (där dom varit på studiebesök i en månad) i hemtrakterna till att börja med.
Under det här läsåret har jag funderat rätt mycket på det där uttrycket - Att förändra världen.
Jag har till exempel funderat på i vilken utsträckning, och hur, jag själv har förändrat världen. Självklart har varje människa som levat i någon mån förändrat världen. Själv röstar jag nog för att den största förändring jag bidragit med är de tre barnen - ganska lyckade exemplar, om jag får säga det själv. Om jag har förmedlat till dem det mesta av vad jag tycker är viktigt här i livet - vilket jag tror att jag har - så har jag ju liksom trefaldigat den livsinställningen.
Antagligen har jag väl gjort en del avtryck hos dagisbarn jag haft, kamrater och bekanta, grannar och LT-läsare också. Men det blir ju mer ytligt och delvis. Sina barn har man möjlighet att påverka mycket mer kompakt liksom. Och är dom kloka, som mina, så köper dom inte allt alldeles oreflekterat. Dom tänker själva, och tar till sig det vettiga. Tror jag. Eller hoppas jag. Och så jobbar dom vidare i den riktningen, var och en på sitt sätt. Man kunde ju bara önska att alla barn tänkte själva, och inte bara ärvde sina föräldrars sätt att leva helt oreflekterat. Vore det så skulle världen faktiskt ganska snabbt kunna bli en smula bättre. Så - kan man få önska lite mer kritiskt tänkande, så där i största allmänhet?