Vinter är bättre

Förvisso finns det baksidor med vintern, i synnerhet om man inte har respekt för snöföre, vare sig det är i trafiken eller i slalombackarna. Men för mig är vintern en klart mindre dålig årstid än hösten. Det har sannolikt med ljuset att göra, och ljuset har i sin tur med serotoninbalansen i hjärnan att göra.
För med snön kommer ljuset - det har varit väldigt påtagligt just den här säsongen. En kort period av snö i oktober (ovanligt tidigt) följdes av en ovanligt lång november. Och jag blir väldigt låg av november.
Först strax före jul kom några flingor snö, men de tinade snabbt bort. Natten mot nyårsafton kom den mer varaktiga vintern. För sen dess har det faktiskt varit ganska vitt, och nu snöar det lite då och då. Landskapet ser alltså helt vintrigt ut nu.
Och med det vita kommer energin. Jag får kraft att göra allt möjligt, sånt som blivit liggande under den långa, mörkgrå perioden. Det handlar om allt från att tvätta och städa till att skriva jämställdhetsplan för dotterns waldorfskola eller planera en studiecirkel. Och märkligt nog återvänder nån sorts livslust också. Trots att inga yttre betingelser har förändrats; jag har varken fått något jobb eller vunnit några miljoner, varken irakier eller palestinier har fått det bättre och världen är i största allmänhet minst lika galen som innan snön kom. Ändå känns livet en smula mindre jävligt.
Det är lite märkligt. Och så här efteråt undrar jag hur jag tog mig igenom alla höstar innan jag kom på hur viktigt sol, ljus och värme är för mig. De senaste åren har jag satt av pengar varje månad för att ha råd med en sistaminutenresa till Teneriffa i november. Den resan funkar som morot under den första delen av hösten, som medicin medan den pågår och ger energi som normalt räcker "tills ljuset återvänder", eftersom snön brukar ha kommit när jag kommer hem.
Inte förrän i år har jag förstått hur viktigt det här med snön är. En förutsättning för att den energi solresan ger ska räcka längre än ett par dagar är alltså att det ligger snö på marken i Östersund när jag kommer hem. Det gjorde det inte sist. Men nu ligger den där, och jag har lärt mig nåt nytt...
Och om den globala klimatförändringen har gått så långt att årets snöbrist inte är en tillfällighet kommer jag alltså att behöva lägga om strategi, typ flytta ganska långt norr- eller söderut eller gå i ljusterapi, om jag ska överleva novembrarna. Sånt tåls att tänkas på.