torsdag 8 februari 2007

Jag gillar tvättstugan

I lokaltidningen, på diversesidan Solsidan, den med små roliga historier, horoskop och sånt, fanns häromdan en notis om att tidningen Hem & Hyra granskat svenskarnas tvättvanor. Inte helt oväntat framkommer det att tvättstugan är en källa till konflikter. Hot, stölder och fysiska konflikter är vanliga, uppges det. Den vanligaste källan till konflikt är bristande respekt för andras tvätt- och torktider och dålig städning. 21 procent av de tillfrågade uppger kvarglömt ludd i torktumlaren som skäl till bråket. 48 procent uppger att de skulle föredra att ha egen tvättmaskin och tvätta i bostaden.
Själv tycker jag det är kanon att ha tvättstuga i källaren. Dels bor jag i en bra bostadsrättsförening, med nyrenoverad tvättstuga med två rejäla tvättmaskiner, tumlare och torkskåp. Dels bor jag i trappuppgången där såväl tvättstuga som grovtvättstuga finns. Jag behöver alltså bara gå två halvtrappor ner för att tvätta. Och så tycker jag det är oerhört praktiskt att ha tvättstuga, förutom att jag slipper betala den el maskinerna drar.
När jag bodde ihop med mina barn och deras far hade vi tvättmaskin i lägenheten. När barnen var mindre gick den ju för jämnan, men oavsett hur ofta eller sällan man tvättade hängde det alltid tvätt i badrummet, och ofta även på andra ställen i lägenheten. Man blev liksom aldrig färdig med tvätten.
Har man bara tvättstugan att tvätta i får man allt gjort på en gång - tvättat, torkat, ihopvikt och klart att stoppa i skåp och lådor. Det känns oerhört skönt.
Dessutom tillhör jag den mikroskopiska minoritet av befolkningen som tycker det är kul att rensa ludd ur torktumlare. Jag brukar tänka på Jonas Gardell när jag gör det; han har framfört nåt om just dessa torktumlarluddskonflikter.
Jag tar med mig en grillpinne till tvättstugan. Med den kommer man åt det mest envisa ludd. Jag är så ambitiös att en av mina före detta grannar saknar mig på den gamla adressen just av det här skälet - torktumlaren därborta är mycket luddigare sen jag flyttade.
Jag har ytterligare en sån här suspekt böjelse också - jag gillar att rensa avlopp. Att skruva isär vattenlås och pilla ur tjocka hårbollar skänker en oerhörd tillfredsställelse. Jag skulle göra det mycket oftare om bara vattenlåsen var en smula mer stabila och lätta att få att hålla tätt efter att man tagit isär dem.
Borde jag kanske söka psykiatrisk hjälp?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Eftersom du tycker om det och det inte skadar någon annan behöver du inte söka hjälp.
Ditt resonemang om var man ska tvätta håller jag med om till 100%

Jörgen

Anonym sa...

Rensa avlopp älskar jag också. Synd att dom inte grisar igen oftare.
Är det något släktdrag?
Jag tror morsan var lagd åt det hållet. Men ingen av mina barn har ärvt anlaget. Tur är väl det. Jag brukar angripa deras när jag är på besök.
Tyvärr gäller denna mani inte övrig städning, dammsugning och -torkning. Där är det precis tvärtom.
Syrran

Elisabet Öhrnell sa...

Jävla märklig gen. Jag tycker också helt otroligt illa om vanlig städning. Vilket ju inte är så smart när man har tre katter.
Fö sörjer jag en smula över att avloppsrören i köket är så komplicerade. Jag vågar mig inte riktigt på att ta isär dom; är ganska övertygad om att de skulle läcka efteråt. För jag tror att det döljs en oherrans massa smaskigt snusk därnere - jag har haft flera nästan-stopp i köket i modern tid, som jag fått avhjälpa med propplösare. Trist.

Anonym sa...

ja, dom är inte bra, dom här plaströren, det sitter en tunn jävla packning i skarvarna, bara som en liten ring, och den kan lätt försvinna. Och då läcker det.
Apropå det ska jag komma ihåg att köpa en ny vasksug på Coop Forum, den förra har spruckit. Men det är också ett bra komplement till att skruva upp rören.
/syrran igen