Snart är det din tur!

Så stod det med feta, vita bokstäver mot mörkt lila botten på en broschyr som damp ner i brevlådan häromsistens. Det handlar om övergång till digitaltevesändningar. Fast så tolkar ju inte vi det, jag och mina barn.
Jag klippte av den där framsidan och sparde den. Väldigt användbar text, tänkte jag, i alla möjliga sammanhang.
Till min glädje har mina barn ärvt min sorts sinne för humor. Så Signe kopplade genast ihop Snart är det din tur! med en annan fin text jag haft sittande på väggen ett par år. Det är en annons jag klippt ur lokaltidningen, med en helt fantastiskt fantasieggande text - i all sin enkelhet:
"Dags att beställa gravsten för uppsättning i höst. Vi ritar din personliga gravsten medan du väntar."
Och visst klistrade jag fast den lilla annonsen på den stora broschyrtexten. Budskapet får mig att fnissa i genomsnitt var tredje gång jag går förbi. Framförallt fascineras jag fortfarande av den lilla annonsen. Hur tänkte dom som formulerade den? Jag associerar i vart fall till Dödens väntrum; man känner liksom på sig att det snart är dags att lämna in, går dit och sätter sig och väntar, och under tiden ritar dom en PERSONLIG gravsten som man hinner se och godkänna innan tiden runnit ut. Var det meningen att nån skulle uppfatta annonsen annorlunda, tro?